sjukhusäventyret

avslutade jag nog inte att berätta om...jag vet inte riktigt var jag slutade men jag måste nog få ur mig allt...

På morgonen såg jag till att få iväg mina fina stora barn till sina skolor i tid, Jag var seg som kola i skallen, men hade siktet inställt på Ackis, Jonas o JACOB så vid åttatiden rullade jag ditåt. Väglaget var uselt och jag hade bråttom...körde förbi en farbror som stod o gestikulerade vid vägkanten o när jag nästan ruschat förbi honom såg jag älgen han försökte varna för...på rätt sida om vägen iaf, så samtidigt som adrenalinet rann till så stillade sig hjärtat snabbt igen, men jag blinkade med helljuset till mötande bilister en bra bit framåt iaf....

Rusade in på avdelning e95 efter att i en kvart försökt trixa in vår stora bil i den lilla lilla parkeringsfickan i p-garaget vid barnakuten och när jag kom in på rum 13 så låg mina killar bredvid varann i en stor o en liten patientsäng o kollade på tv...så rätt, så skönt o så varmt det kändes när jag såg min lillpojke le mot mig o säga...mamma!
På nån minut satt jag oxå där i sängen med dem o vi pratade och kramades...

jacob hade ff feber men den var inte lika hög längre. Vi satt där i sängen o kollade på tv tills vi blev hämtade av en truck o körda till EEG-testet..
jacob var jätteduktig och låg ganksa stilla när de fäste sina elektoder på hans huvud och medan undersökningen pågick somnade han o närstan jag o Jonas oxå...sen åkte vi i den roliga trucken tillbaka till avdelningen för att vänta på svaret på EEG:t och fick i oss lite att äta oxå...

När personalen kom in lite senare o berättade att EEG:t såg bra ut så frågade jag vad sänkan visat, men se den hade de inte tagit så det gjordes o efter det ett urinprov, sänkan va något förhöjd men urinprovet ua så jag frågade om de inte skulle ta nåt halsprov men det tyckte de var onödigt då han såg så fin ut i halsen....

Vi blev utskrivna med en förmaning om att försöka hålla tempen nere på jacob i framtiden och sen åkte vi hemåt....klockan var nog runt två när vi åkte...

Klockan tre var vi hemma o då körde vi Isac o Anielica direkt till deras pappa i Rissne...jag började må lite visset och frös och mådde inge vidare så det var skönt att släppa av dem o veta att de skulle ha det mysigt med sin pappa över helgen...

När vi kom hem var det som att va bakis, vi somnade och sov lite pö om pö och när jag vaknade lite senare mådde jag kass...segade framför tvn på kvällen o när vi la jacob bävade jag lite för natten, det är ingen härlig känsla att se sitt barn va så skräckfyllt och inte kunna göra nåt, febern började stiga o han fick ett litet "anfall" men när man visste att det inte var farligt eller så så kunde jag trösta på ett annat sätt och han somnade om o sov gott resten av natten med lite avbrott för febernedsättande medicin...

Sen på lördagen mådde jag risigt, ont i halsen och feber men jag tog nån alvedon o somnade om å när jag vaknade bestämde jag mig för att gå å jobba iaf...så dålig va jag väl inte...väl på jobbet blev det en tuff natt, men tack vare att en av våra avdelningar hade extrapersonal så klarade jag av det den natten o en till...

På söndagen skulle vi hämta ungarna vid fyra men först åkte vi förbi Järva närsjukhus och tog halsprover som var positiva, det blev antibiotika...underbart av Ackis att skita i att ta provet på jacob när jag sagt att det var barn hos dagmamman som hade halsfluss...
jag jobbade en natt till med frossa o feber men när ajg kom hem på måndagsmorgonen hade jag insett att det var min tur att vabba natten därpå...för nu var Jonas oxå sjuk.

Jag körde barnen till skolan och gick o la mig...fick sova i tre timmar för då var Jacob ganska pigg o Jonas jättesjuk.
Det är tur att vi har en så lugn kille som vi har för han klarade sig hela dagen med att leka lugnt, kolla på tv, spela lite tv-spel o så busa lite...han var bättre iaf....