Veckan som varit har varierat lite...från nån djup dal till soliga höjder, å då menar jag inte vädermässigt utan syftar på mitt humör...
Attendo fick avsluta veckans vardagar med en trevlig dag i Uppsala...jag gillade... De hade mycket att berätta, många mål att infria och jag är med på tåget!!!
Det känns skitkul!
Nya grejor ska införskaffas till vårt hus, möbler, platta tvapparater o musikspelare. De gamla har rätt till att få tidningen uppläst för sig varje dag i nå typ av samkväm...låter underbart...
Jag gillade Pomona från första början jag satte foten där, det var gemytligt och fint. Byggnaden levde och jag såg pensionärer som log...inte ett tyst öde skal med missnöjda gamlingar i...
Nu ska det bli ännu bättre, fina möbler å inget hopplock hoppas jag, lite mysig belysning å brukaren i fokus...
Det blir bra det här... jag känner mig sugen på att starta nu o jag tror tom vännen Ewa tjuvstartar lite under natten inatt...lite dokument om det är en lugn natt...jag får se imorgon när jag kommer dit igen...
Att jobba såhär är oxå toppen. De hade lite funderingar över våra höga tjänstgöringsgrader, men OM jag har sån tur att det här schemat fortsätter så känns det bra. För mig är lediga helger så viktiga...både med barn o utan...
För mig o Jonas betyder en barnledig helg med bara Jacob hemma en möjlighet att få ägna oss åt vårt förhållande lite o då offrar jag långledigheter (när ändå inga vänner är lediga) för detta. Det ger oss en chans att ha det bra!!!
Träffade min syster Janet idag, hon o hennes Ida mötte upp mig, Jonas o Jacob utnför sergelbiografen kl ett ungefär, Lucas anslöt sig lite senare o när vi promenerat till Åhléns mötte vi Alicia där...
Vi åkte till fiket högst upp och köpte oss en dyr fika,,,satte oss ner o började prata... Jag tycker om henne, jag gillar att vi funnit varann...jag har inte bara två systrar, vi är FEM!!
Nona, som tidigare avböjt pga gäster osv, kom oxå efter ett tag o de två timmarna vi satt där flög förbi...SKITTREVLIGT!
Det gör mig varm i hjärtat att det finns en familj nånstans...nåt vi kan skapa tillsammans nu...bygga hräifrån.. Pappa kommer inte finnas för evigt o det är synd att inte han får träffa sina äldsta döttrar, men det är inte min sak att göra så mycket åt...inte längre...
Men jag o mina systrar kan bygga nåt...vi är en så liten familj, men det här kan vi göra...OM vi vill o orkar!
LiteSmåttFrånMig
3 år sedan

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar